Danskbyggda hus först på Öster om Strandhem

Nu är de första nya husen på Öster om Strandhem på väg att ta form.

Ett hus har fått upp väggar och regelverk för tak. Det är ett enfamiljshus med två huskroppar sammanbyggda med en lägre mittbyggnad.

Bredvid finns två tomter markerade där grundarbeten ska påbörjas.

Hus nummer två är lite på väg.

Snett emot är ytterligare ett hus på väg att få upp väggarna. Bredvid finns två grundplattor klara och väntar på att väggar ska monteras.

Alla är stenhus och uppförs av samma leverantör, danska HusCompagniet. Företaget har med skyltar markerat ut fler hus som är på gång.

HusCompagniet använder danska hantverkare och kring husen är det gott om danskregistrerade fordon.

Dessa pionjärbyggen kan därmed möta sina nya ägare till sommarsolen eller hösten.

Färdiga grundplattor väntar på hus.

50-skylten bort

 
Här tar vaktmästaren ner 50-skylten vid utfarten mot Klagshamnsvägen.
Nu gäller 30 som är den nya gränsen som införts på Klagshamnsvägen, enligt skylt till höger.
Kungsljusvägen har redan 30 så någon ny skylt behövs inte vid utfarten - eller ska skylten t h också finnas vid utfarten.

Del 8: Sonja och Alwe Jönssons Strandhem

Grus eller livs

- affären sålde allt

Som huset och affären var innan det revs.

Alwe: Vi fick genom grannar höra talas om affären i Klagshamn. Där kunde man köpa nästan vad som helst, från livsmedel till bräder och trädgårdsprodukter, grus, cement och mycket annat.

Det var paret Anna och Olof Olsson som där hade en riktig lanthandel. I affären på golvet låg en sliten korkmatta, en enkel sliten disk och fullt med hyllor och lådor utmed väggarna. Det enda moderna var en elektrisk kaffekvarn där de rostade kaffebönorna maldes.

I en liten glasmonter på disken låg det några bitar rökat eller saltat fläsk, samt några knackvurstar. På hyllorna stod olika konserver uppstaplade och på de många av lådornas framsidor hade ett exemplar av innehållet satts fast för att det skulle gå lättare att finna den efterfrågade varan. Över disken uppe vid taket hängde på en ståltråd stövlar och träftofflor och i ett hörn stod en tunna med saltad Islandssill. Stort lagerutrymme fanns uppe på loftet och i ett par mindre byggnader inne på gården.

Olof var lång, mager och tunnhårig och var alltid klädd i en gråaktig lång arbetsrock med ett skärp som han drog till ordentligt och detta framhävde hans magerhet i ännu högre grad. Det satt alltid en liten pennstump vid hans ena öra.

Räknemaskinen fanns inte och det gick mycket lång tid innan det kom en kassaapparat i affären.

Anna var en glad och pigg människa som hade nära till skrattet, gärna sjöng hon en liten visa och hade lätt för att berätta någon liten vits. Hon bar på en ganska väl tilltagen kroppshydda och av den anledningen satt hon mestadels på en stol bakom disken. Hon skötte affären när Olof var ute och levererade varor.

Affärsinredningen finns i dag kvar i en del i Kvarndala kulturgård.

Vid ett sådant tillfälle kom det en gång två finklädda herrar med portföljer in i affären. De kom från kommunen och deras ärende var att sätta namn på vägarna i Klagshamn. Några vägnamn fanns inte, i stället hade varje hus ett postlådenummer vilket var deras enda adress. Nu skulle postlådenumren försvinna och varje väg skulle få ett namn och husen numreras. Antagligen hade de två männen blivit tipsade att gå in till Anna för hon om någon känd verkligen till Klagshamn.

När de kom in i affären och frågade henne vad vägen utanför skulle ha för namn, svarade Anna direkt: naturligtvis skall den heta Järn Olofs väg efter min gubbe.

Och så blev det också.

Flera av vägarna i Klagshamn fick personnamn i likhet med Järn Olofs väg. Kjellbergs väg, Karl Rohls väg, Pål Nils väg, Emil Påls väg och Sven Mats väg är några av dessa namn.

Jag tror att det var Anna som föreslog namn till vägarna i Klagshamn.

Bengt var noggrann med handskrivet kvitto.

Anna avled ett par år senare och då tog sonen Bengt ensam hand om affären, men blev troligen alltför ansträngande, för ganska snart ändrade han öppethållandet till 16-19 mån-fre och 9-14 lörd. Dessutom valde han i fortsättningen endast att sälja grus och cementprodukter som han själv tillverkade. Det blev ingen realisation på de andra varorna, utan de skulle säljas ut efter hand som kunderna frågade efter dem.

Det var både billigt och bra att handla av Bengt. Man kunde också få varorna fritt hemkörda.

Bengt fortsatte verksamheten och tog in en kompanjon i rörelsen. Han skaffade också ett jobb som lastbilschaufför.

Nu är huset rivet och tomten helt tom.

Butiken fanns länge kvar i det gula huset vid Järn Olofs väg. Kanske hade Bengt tänkt att affären med den gamla inredningen skulle bli ett museiföremål. Han har under de gångna åren inte gjort några förändringar. In- och utvändigt ser den likadan ut som när vi började att handla där 1949. Då det numera endast handlas cementprodukter, så göras de flesta affärerna upp ute på gårdsplanen och då kommer inte kunderna inte i den gamla affären.

Husaffärer under vintern

Det säljs hus på Strandhem även under vintern.

Just nu är dessa tre till salu:

Dahliavägen 9                   2 195 000                  Landgren

Eternellvägen 26              3 595 000                  Landgren

Hornviolsvägen 22          2 995 000                  MOHV

                    *           *           *           *          *

Och en del har också sålts:

Astervägen 11            2 300 000           -105 000        Sista bud

Gulsippevägen 6       1 395 000                                    Lagfart

Blåsippevägen 23     1 350 000            -145 000        Sista bud

Eternellvägen 24      3 480 000                                    Lagfart

Eternellvägen 3        1 995 000                                     Sista bud

Se upp - 30 ska det vara

Kör max 30 km om du svänger till vänster på Klagshamnsvägen.

30 km hastighetsbegränsning har införts på Klagshamnsvägen vid Strandhem.

Här gäller 30 km fartbegränsning

Men vid utfarten från Kungsljusvägen markeras det ännu med två 50 km-skyltar. Även vid utfart från skolan mitt emot saknas 30-skylt.
Boende på Strandhem har påpekat felskyltningen.

Här gäller det att se upp för dem som svänger mot rondellen. Vid en kontroll kan det bli böter för den som kör för fort.
Risken för en fartkontroll är möjligen inte stor och kanske hinner bilisterna inte få upp farten till mer än 30 innan det är dags att sakta in vid infart i rondellen. Men skulle någon "åka dit" går det juridiskt sett att komma undan genom peka på att skyltning saknas.
För den som svänger mot Klagshamn gäller bara 30 km en kort bit innan 50 tar vid.


Gatukontoret har fått besked om felskyltningen och även vår vaktmästare är informerad.

30 km på Klagshamnsvägen

Sänk farten på Klagshamnsvägen vid Strandhem!
30 km fartgräns gäller mellan 7-17, från rondellen till strax efter skolan.
Det är för den ökade in- och utfarten till skolan som gränsen sänkts.
Alla verkar inte ha noterat det. De som ska svänga in till Strandhem bromsar förstås naturligt ner farten, men de som har bråttom mot Klagshamn verkar inte ha noterat det.
Det kan bli dyrt att ha bråttom här. 11-15 km mer kostar 2400 kr i böter, 16-20 km mer går på 2800 kr.
Även inne på Strandhem finns en 30-skylt. Den farten är för hög inne i våra smala grusgångar. Här är 15 km mer lämpligt.

Del 6: Sonja och Alwe Jönssons Strandhem

 
En stadig brygga var Hermans verk
Sonja: När vi kom till Strandhem 1949 fanns en liten, ynklig, skraltig brygga. Men på 60-talet byggdes det en stor fin badbrygga. Här gjorde Herman Larsson en stor insats.

*     *     *

I en intervju i jubileumstidningen 1989 berättade Herman hur det gick när bryggan kom till:

”Herman hade fått tips om överblivna cementrör från en god vän på ett cementgjuteri. De skulle kunna användas till att bygga en brygga.

Bryggan innan det

tillkom ett räcke.

Ur Tommy Nilssons arkiv.

Fast i vanlig ordning blev det lite gnäll. De som inte badade ville inte heller betala! Det snackades på bussen och över häckarna och det var förstås Herman väl medveten om. Men när ärendet kom upp på årsmötet bad Herman, som var ordförande, alla som var emot att resa
sig upp. Men då var det tydligen svårare att visa sitt
motstånd. Ingen enda reste sig! Och så var frågan avgjord.

Första och det kanske största bekymret var hur de jättestora

Herman Larsson

betongrören skulle komma på plats i vattnet. Några maskiner stod inte till buds precis. Men ingenting är omöjligt. När isen lagt sig på vintern rullades cementrören på plats och placerades där den tilltänkta bryggan skulle dra fram. Och när våren kom skötte naturen resten. Isen smälte och cementrören kom på plats.

Sen var det bara att fylla dem med cement och bygga resten.”

*     *     *

Barnens demonstrationståg

Sonja: Förr ordnades det ofta bryggdans, men det tvingades man sluta med så småningom. Det kom alldeles för många människor. Ibland hände det också att någon blev lite på "sniskan" och hamnade i vattnet.

Det var många andra aktiviteter på gång, t ex fotboll. Det var mycket livaktigt på Strandhem på 50- och 60-talet. Varje år ordnades det midsommarfirande med dans, bål vid midnatt nere vid havet osv. Man ordnade också blomstertåg för barnen idrottstävlingar med fina priser. Barnens demonstrationståg med allehanda krav (högre veckopeng bland annat) var ett annat inslag.

Ett annat årligen återkommande evenemang, säkert

De små bilderna är ur Tommy Nilssons arkiv.

efterlängtat av många, var när Algot Larsson visade diabilder en mörk augustikväll på sin tomt i A-gång. Han var anställd vid ABF och höll i kurser om olika länder, sen reste deltagarna till landet. Det var nog bilder från de resorna han visade. Ström till sin stuga fick han från den närbelägna bondgården. Men det här var före tv-åldern. Människorna hade tid att umgås.

Det ordnades också simskola varje sommar. Först var det torrsim på lekplatsen och sedan övade man med simdynor i det grunda vattnet vid badbryggan. När de blev lite större och skulle ta olika märken, räckte inte vattnet till vid Strandhemsbryggan. Då fortsatte undervisningen vid Klagshamns badstrand.