Del 6: Sonja och Alwe Jönssons Strandhem

 
En stadig brygga var Hermans verk
Sonja: När vi kom till Strandhem 1949 fanns en liten, ynklig, skraltig brygga. Men på 60-talet byggdes det en stor fin badbrygga. Här gjorde Herman Larsson en stor insats.

*     *     *

I en intervju i jubileumstidningen 1989 berättade Herman hur det gick när bryggan kom till:

”Herman hade fått tips om överblivna cementrör från en god vän på ett cementgjuteri. De skulle kunna användas till att bygga en brygga.

Bryggan innan det

tillkom ett räcke.

Ur Tommy Nilssons arkiv.

Fast i vanlig ordning blev det lite gnäll. De som inte badade ville inte heller betala! Det snackades på bussen och över häckarna och det var förstås Herman väl medveten om. Men när ärendet kom upp på årsmötet bad Herman, som var ordförande, alla som var emot att resa
sig upp. Men då var det tydligen svårare att visa sitt
motstånd. Ingen enda reste sig! Och så var frågan avgjord.

Första och det kanske största bekymret var hur de jättestora

Herman Larsson

betongrören skulle komma på plats i vattnet. Några maskiner stod inte till buds precis. Men ingenting är omöjligt. När isen lagt sig på vintern rullades cementrören på plats och placerades där den tilltänkta bryggan skulle dra fram. Och när våren kom skötte naturen resten. Isen smälte och cementrören kom på plats.

Sen var det bara att fylla dem med cement och bygga resten.”

*     *     *

Barnens demonstrationståg

Sonja: Förr ordnades det ofta bryggdans, men det tvingades man sluta med så småningom. Det kom alldeles för många människor. Ibland hände det också att någon blev lite på "sniskan" och hamnade i vattnet.

Det var många andra aktiviteter på gång, t ex fotboll. Det var mycket livaktigt på Strandhem på 50- och 60-talet. Varje år ordnades det midsommarfirande med dans, bål vid midnatt nere vid havet osv. Man ordnade också blomstertåg för barnen idrottstävlingar med fina priser. Barnens demonstrationståg med allehanda krav (högre veckopeng bland annat) var ett annat inslag.

Ett annat årligen återkommande evenemang, säkert

De små bilderna är ur Tommy Nilssons arkiv.

efterlängtat av många, var när Algot Larsson visade diabilder en mörk augustikväll på sin tomt i A-gång. Han var anställd vid ABF och höll i kurser om olika länder, sen reste deltagarna till landet. Det var nog bilder från de resorna han visade. Ström till sin stuga fick han från den närbelägna bondgården. Men det här var före tv-åldern. Människorna hade tid att umgås.

Det ordnades också simskola varje sommar. Först var det torrsim på lekplatsen och sedan övade man med simdynor i det grunda vattnet vid badbryggan. När de blev lite större och skulle ta olika märken, räckte inte vattnet till vid Strandhemsbryggan. Då fortsatte undervisningen vid Klagshamns badstrand.